Dopaminknarkare är vi allihopa

Dopaminknarkare är vi allihopa

Jag med. Och du med.

Okej, det där var inte bara mitt försök till en remix av morsgrisar. Jag vill prata om kopplingen mellan beroende/ovanor och dopamin. Jag tror att de flesta av oss, om inte alla styrs mer än vad vi vill ibland av hjärnans belöningssystem. Om vi vill sluta med något, behöver vi först grotta ner oss i varför vi vill sluta med det, hjälpa oss själva genom att måla upp en bild av alla de goda konsekvenser vi kommer få om vi slutar med beteendet. Vi drivs mycket mer av positiva konsekvenser och morötter än av piskor och skrämseltaktik.

Vi kan nog också lättare sluta med något om vi förstår varför vi ens gör det från första början och på vilket sätt vår egen hjärna kan göra det lite svårt för oss. Det är så mycket som vi gör som är kopplat till dopamin. Vi kanske direkt tänker på missbruk som droger i dess klassiska form. Men många olika substanser och beteenden kan leda till missbruk:
Narkotika, alkohol, tobak, läkemedel, spel, sex, shopping, mat, motion och arbete. Nu på senare tid kanske även mobiler och sociala medier kan läggas till?

Vår sårbarhet för att utveckla missbruk tycks främst kunna knytas till två centrum i hjärnan: belöningssystemet och impulskontrollen säger den ledande svenska hjärnforskaren Lars Olson vid Karolinska Institutet.

Signalsubstansen dopamin spelar huvudrollen när hjärnan skapar känslor av vällust, belöning och motivation. När vi tar drogen ökar hjärnan produktionen av dopamin. Ju mer dopamin desto större vällust. Det känns väldigt nice helt enkelt vare sig det är om vi köpt en ny klänning, ätit en kexchoklad eller om vi tagit en dos narkotika.

Hjärnan tror att vi gjort något bra och försöker påminna oss om detta så att vi ska göra samma sak igen och känna den där braiga känslan igen.Fortsätter vi med drogerna eller de beteenden som utlöser dopamin leder det till att hjärnan triggas att gång på gång frigöra onormalt höga halter dopamin. Effekten blir att hjärnans egen normala produktion sakta men säkert minskar.

Normalt trubbas systemet av då vi utsätts för samma stimuli gång på gång. Men vid droger gäller något annat. Det ”filter” hjärnan har vid stimuli som mat, och som håller belöningssystemet i schack, fungerar inte då man använder droger. Mängden och signaleringen av dopamin ökar oavsett hur många gånger drogen tas.

Om jag går till mig själv så märker jag inte av att systemet trubbas av och att den 14:e godisen inte är lika god som den första, däremot känner jag att andra motstridiga signaler får mig att vilja sluta, såsom att jag känner mig mätt. Kanske är det dock vad man menar med ”filter”. Sådana filter finns nog i så fall med många droger också.

Det tar tid för hjärnan att mogna. I 20-årsåldern har mognaden spritt sig ända till pannloberna, som har hand om planering och impulskontroll.Denna omognad gör ungdomars hjärnor särskilt mottagliga för att utveckla ett beroende. Det beror på att hjärnan är så formbar. Den lär sig att tycka om de snabba belöningar som grundlägger ett beroende – vare sig det är alkohol och nikotin eller att skjuta ner någon i ett datorspel. På grund av hjärnans omognad är unga människor också mer benägna att ta risker än vad vuxna är.

Här gör jag direkt kopplingen till att ta risker på börsen. Får tyvärr dm om människor som förlorat stora summor. De följer konton som håller på med swingtrading och lockas av att snabbt öka sitt kapital. Det är så lätt att lockas av snabba resultat och kickarna som följer. Kanske går det till och med bra en gång, och två gånger och man invaggas i en tro att ”man kan det här nu”.

Vi är väldigt svaga för intermittenta belöningar. Något vi ser i både tv-spel, enarmade banditer och sociala medier. Sociala medier försöker kanske inte skapa ’beroendeframkallande’ plattformar per se. Men eftersom alla tävlar om vår (begränsade) tid och uppmärksamhet har de alltid fokuserat på att skapa en så engagerande upplevelse som möjligt.

Vad som menas med intermittenta belöningar är att vi endast får dem ibland. (Gillar egentligen inte alls alla de experiment som gjorts med djur för att få fram detta, men väljer att dela med mig av dessa ändå). När man givit råttor en spak som varje gång de drar i den ger en matbit så drar råttorna i spaken, men det går inte till en överdrift. Tar man bort matbiten vid drag i spaken så ger råttan snabbt upp. Om man däremot gör så att råttan ibland får en matbit och ibland inte när den drar i spaken blir den som besatt av att dra i spaken och slutar att bry sig om att vårda pälsen och förtvinar – ett beroende har skapats.

Alla som prövar en drog utvecklar inte ett beroende. Här spelar ärftlighet stor roll – en del människor är mer sårbara än andra. Detta är viktigt att betänka att vi alla har helt olika förutsättningar och att det kan vara mycket svårare för någon annan att ”tygla” sitt sug efter att tex shoppa.

Ofta samverkar missbruken. 70 procent av spelmissbrukare riskerar att också bli alkoholberoende. 75 procent av dem som vårdas för någon form av missbruk röker också.

Det blir lätt hänt att man byter ut ett missbruk mot ett annat. Till exempel när man slutar röka är det lätt hänt att man ersätter en cigarett med att äta godis. Men just det där med att ersätta är en viktig ingrediens. Vi fungerar ju lite så att vi inte gärna vill göra en dålig deal. Vi vill inte ta bort något utan att något annat läggs till som kan kompensera för förlusten. Vi kan själva försöka styra denna ersättning mot något vi själva tycker är en bra ersättning. Kanske tugga på en lakritsrot eller börja sticka för att underlätta för oss själva när röksuget kommer.

Det finns också många – mer eller mindre vetenskapligt underbyggda – råd för att ge det egna dopaminsystem en positiv boost på egen hand. Som att minnesträna, motionera, meditera samt minska på fettet i kosten till förmån för magert protein, tips som garanterat är utan biverkningar, åtminstone i lagom mängd. Fokus på lagom med andra ord. Kommer du direkt att tänka på något du kan byta ut tex shopping mot?

Även om du kanske inte känner att du har något direkt missbruk, tror jag att det kan hjälpa att förstå vetenskapen bakom detta. Det är ju samma principer för en ovana och det är aldrig fel att få mer förståelse för alla de personerna som faktiskt brottas med missbruk av olika slag.

Har du funderat på att skippa alkohol? Den här sidan tycker jag är väldigt bra! Hon har även ett konto på instagram.

Böcker jag rekommenderar som pratar mycket om hur vår hjärna fungerar är Anders Hansens ”skärmhjärnan”, ”fördel ADHD” och ”hjärnstark”.

Kan även rekommendera nedan TED-talk av Johann Hari som menar att ”the opposite of addiction is connection”, ordet connection tycker jag blir svåröversatt här.

Please follow and like us:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *