I januari har jag läst böckerna ”hej då saker” och ”såhär kan alla svenskar bli miljonärer”. Jag har sett dokumentären ”Becoming Warren Buffett” och en massa kortare dokumentärer om beroende av sociala medier/skärmar, communities som lever på helt andra sätt än vi osv. Jag har också kollat på massvis av TedTalks.

Jag har varit på konferens i 3 dagar och lyssnat på 4 föreläsningar. Jag har lyssnat på en podd med Erik Bergman och jag lyssnade igår på Lyckopodden.

Jag gör ofta en massa efterforskningar när jag ska lägga upp inlägg. Nu på senare tid har också flera hört av sig och vill att jag ska berätta om just deras tjänster. Det blir svårt att hinna med att sätta sig in i många olika saker även om det är kul. Eftersom jag också jobbar heltid är det svårt att hinna med.

Jag har alltid gillat citatet ”quotes won’t work unless you do” och kunskap fungerar inte heller om du inte omsätter den i praktik. Det behöver vara en balans. Ett sätt för mig att omsätta kunskapen är tex att skriva ner det i ett blogginlägg. Nu känner jag att jag inte hunnit det med något av det jag lärt mig.

Tänkte skriva ner lite random tankar jag fick från att ha lyssnat på Lyckopodden med Erik Angner som är både filosof och nationalekonom. Känns som en kombination som jag gillar starkt.

Det är bevisat att man blir lyckligare av att tillbringa tid i naturen, 20 minuter räcker för att få effekt. Det gör mig glad att höra då jag är ute med hunden varje dag.

Lyxkonsumtion leder inte till långvarig lycka. Det stämmer väl överens med den forskning jag tittat på förut men blir ändå extra glad att höra det. Läste i rikatillsammansbloggen att Jan slutat gå på lyxrestauranger. Jag tror att jag hellre också äter på ett vanligt ställe 10 gånger än på en lyxrestaurang en gång. Tror inte att det är 10 gånger godare =)

Erik pratade också om upprustning. Att när någon i din omgivning köper en ny mobil så blir du mindre nöjd med din mobil och måste också köpa en ny och sen triggar man varandra att hela tiden skaffa nyare, större, bättre, mer avancerade saker och så vidare. Det påminde mig också om Erik Bergmans inlägg om dyra bilar. Att om du har en dyr bil, hur vet du om folk ringer dig för att de vill vara med dig och hur vet du om de ringer dig för att de bara vill åt din snygga bil? Det handlar om att kunna connecta och känna gemenskap med andra, har alla dina vänner en lyxig bil kommer du kanske äntligen känna gemenskapen när du också skaffar den, men har dina vänner inte det så kommer det skapa ett större avstånd mellan er.

Jag minns att svenska kyrkan hade en reklamserie för 20 år sedan. (Jag vet, jag är SÅ gammal). Det var bilder på mjölkchoklad, alkohol, en skinhead och sen texten ”letar du gemenskap på fel ställe?”. Jag minns att jag älskade den reklamen. Är det inte vad vi alla försöker uppnå hela tiden på olika sätt, gemenskap och tillhörighet?

Erik pratade om olika filosofers syn på lycka. Aristoteles som trodde på att leva ett dygdfullt liv och Sokrates som trodde på att leva ett lyckligt liv. Erik berättade om lyckoparadoxen, att försöker du jaga lyckan för dig själv så blir det som att försöka sova. Ju mer du jagar det, desto svårare blir det. Lösningen är istället att försöka göra andra lyckligare, då blir du på köpet lycklig själv.

Erik berättade också att det är viktigt att skilja på att vara lycklig och att leva ett gott liv. Föräldrar är tex mindre lyckliga än de utan barn. Men de upplever mer meningsfullhet och lever på så sätt ett gott liv.

Hälsa är något man kan tro att folk blir lyckligare av. Men objektiv hälsa har inget samband med lycka. Däremot hade subjektiv hälsa ett positivt samband.

Erik pratade om marginalnytta, att ju mer pengar du har desto mindre blir varje extra krona värd. Får mig att tänka på låten med Alanis Morisette ”it’s like 10.000 spoons when all you need is a knife”. Vad är då värdet på något? Det beror på hur mycket av det du redan har. Bland annat förstås, finns ju även fler parametrar.

Han pratade också om alternativkostnad. Vad väljer vi bort? Just att välja bort är något jag alltid återkommer till. För i detta informationssamhälle där allt finns tillgängligt med hemleverans för en kvart sen i princip så har vi så många val att vi måste välja bort. Att bli bra på att välja bort allt sånt som inte ger värde. Man behöver inte välja bort för alltid. Man kan välja bort för just nu. Det är något jag har börjat använda mig av när någon frågar mig om jag vill lära mig mer om att investera i tex kryptovaluta. ”Jag har ett annat fokus just nu”.

Erik tipsade också om att läsa lite filosofi. Seneca och Aristoteles. Mer specifikt tipsade han om Senecas ”om livets korthet”. Han tipsade också om nationalekonomerna Justin Wolfers och Betsey Stevenson.

Kommer jag göra något annorlunda efter att ha lyssnat på detta avsnitt med lyckopodden? Jag vet inte. Jag tycker inte att jag har ett för stort fokus på min egen lycka. Men kanske fokuserar jag på min egen lycka i vissa sammanhang och i andra inte. Kanske behöver jag byta plats på vissa av dessa sammanhang.

Jag tittade på mina utgifter i januari och såg efter hur mycket som gått till mig själv och hur mycket som gått till andra för att se hur mycket jag följde Eriks tes om att göra andra lyckliga. Köpte ät- och drickbara presenter till familjen i London. Många gånger när jag ätit ute har jag bjudit någon annan. Jag har betalat för tjänster (låter helt fel, men är en e-bok och en workshop) av två personer på instagram som jag tycker gör ett bra jobb och som jag vill stötta och som jag samtidigt själv får värde för.

Jag läste ett citat på instagram och det var att ”det är svårt att ge bort vänlighet för man får det tillbaka”. Det är lite så det är med att bjuda andra på saker. Jag har fått i hela mitt liv av min mamma så att betala för henne känns bara som en självklarhet. Jag tror att jag aldrig kan komma upp i de summor jag fått av henne så det är nästan mer som att betala tillbaka. Samma med svärfamiljen som jag bara bjudit tillbaka till i januari men som ändå alltid gör mer för mig.

Om ni läst får ni gärna göra er tillkänna. Lämna en smiley eller en tanke eller vadsom =)