Mycket forskning visar att på lång sikt, är det mer lönsamt att investera i passiva indexfonder än att välja aktiva (och dyrare) fonder. Detta då det är liten sannolikhet att lyckas pricka de aktiva fonder som faktiskt slår sitt index och att man därav löper risken att betala en dyrare avgift utan att faktiskt få högre avkastning. Det finns flera olika index, och statistiken på hur många aktiva fonder som lyckas slå respektive index på sikt skiljer sig.

Om man nu vill investera i billiga indexfonder, finns dock ett problem för många. Hur blir det med den etiska aspekten? Om man samtidigt vill investera hållbart, men indexet innehåller bolag som man inte känner att man vill investera i.

Jag har frågat Frida Bratt, sparekonom på Nordnet om hennes syn på saken.

Kan man investera i indexfonder men samtidigt investera hållbart?

Det är två fondtrender som dessvärre inte riktigt går ihop. Det är tveksamt hur effektivt en kombination av de två blir i form av en indexfond med SRI-stämpel. Det fonden gör då är att den väljer bort bolag man inte anser passar in i SRI/ESG-begreppet.

Vad menas med SRI/ESG?

Det är det som är det svåra – ingen vet! Det finns ingen vedertagen definition av vad ESG är eller ska vara. Vi förstår vad ”Environmental, social, governance” betyder, men det svåra är att utvärdera bolag eller fonder som gärna använder begreppen om sin verksamhet.

Inom EU utarbetas just nu den så kallade taxonomin, med definitioner som ska ligga till grund för utvärderingar av finansbranschens verksamheter. Det är bra och förhoppningsvis blir hållbarhetsdjungeln lite enklare för sparare att navigera i.

Det kan kännas bra för dig som sparare, att känna att du sparar hållbart till en billig peng, men forskning visar att välja-bort-strategin ur ett hållbarhetsperspektiv inte är den mest effektiva. Dessutom blir ESG-kriteriet lite väl styltigt och kvantifierat.

Hur menar du med styltigt och kvantifierat?

ESG-begreppet har snarare kommit att bli luddigt eftersom det av företag kommit att användas till lite vad som helst. Med ”kvantifierat” avser jag specifikt de svårigheter som kan uppstå med att mäta ESG-värden med kvantifierade metoder för att få fram en enstaka siffra på ett bolags hållbarhet. Hållbarhet kan inte alltid inlemmas i en enda ”hållbarhetspoäng”. Å andra sidan; om finansbranschen och ratingsinstitut inte ska använda metoder som kan avläsas maskinellt, hur ska man då göra för att underlätta för investerare? Det är inga enkla frågor.

Att spara hållbart är inte så lätt, risken för greenwashing är hög.

Vad menar du med greenwashing?

Att den som bedriver en verksamhet försöker ge en bild av att den är miljövänlig, ofta genom kommunikation eller marknadsföring, utan att den nödvändigtvis är det. Ett klassiskt exempel är när hotellen säger sig värna om miljön och därför uppmanar till återanvändning av handdukar. Är det inte egentligen bara så att hotellet vill hålla igen på kostnaderna? Det ansåg åtminstone miljöaktivisten Jay Westerveld när han 1986 myntade begreppet greenwashing.

Ju större en trend eller hajp är, desto större är risken att fler företag vill förknippas med den utan att det finns någon substans i löftena. Alla bolag som lyckats framställa sin verksamhet som hållbar på något sätt har ju belönats med en hög värdering på börsen.

Hållbarhet är en absolut nödvändig megatrend, så detta ska inte blandas samman med någon sorts skepticism till det. Utan bara helt enkelt att du som sparare förstås vill undvika en gröntvättad aktie eller fond eftersom du ju vill förena avkastning med nytta. Vi vill ju göra gott med våra pengar – inte investera i en verksamhet som inte är vad den säger sig vara.

Du sa tidigare att forskning visar att välja-bort-strategin ur ett hållbarhetsperspektiv inte är den mest effektiva, berätta mer!

Joakim Sandberg vid Göteborgs universitet, som är professor i praktisk filosofi, ekonomi och finans har forskat i just detta och kommit fram till den slutsatsen. Här kan man läsa mer om honom.

Och här kan man läsa hans rapport ”Sparande för en bättre miljö – en studie av finansbolagens etiska produkter och hållbarhetsarbete”.

Vi har haft Joakim som gäst i Sparpodden.

Vad tänker du om impact investing?

Omställningen mot hållbarhet är absolut nödvändig och vi kan göra nytta med våra investeringar. Många vill verkligen använda sina pengar till att påverka världen till det bättre, det är en mycket positiv drivkraft. Investeringar i nya företag som försöker erbjuda lösningar på exempelvis klimatomställningen sägs vara ett av de mer effektiva sätten att påverka. Sedan gäller det förstås att skilja agnarna från vetet.

Ett sätt att få både låg avgift i sitt sparande men ändå bidra till klimatomställningen kan vara att ha en vanlig indexfond som grund men sedan toppa med en mindre del i en (dyrare) aktivt förvaltad fond med fokus på bolag som har lösningen på klimatomställningen.
Hållbart sparande är tyvärr fortfarande svårt, ingen definition finns, vem som helst kan kalla sin fond hållbar för att kunna ta ut en högre avgift etc. Samtidigt är just fondsparande ett bra alternativ när det gäller förhoppningsbolag inom förnyelsebar energi, eftersom det kan vara svårt att som sparare skilja agnarna från vetet.

Var kan man hitta information om hållbara fonder?

Man får använda sig av de märkningar som finns för att utvärdera fonder. Märkningarna är trubbiga och har sina brister, så man får se dem som enskilda pusselbitar. Morningstar har ett användbart mått som illustreras av glober där man gör en jämförelse med liknande konkurrerande fonder. Till detta kommer de löv som Morningstar märker ut vissa fonder med, vilka betyder att de har låg koldioxidrisk. Man kan läsa om fondens hållbarhetsarbete på hållbarhetsprofilen där fondbolagen själva fyller i standardiserade formulär om sitt hållbarhetsarbete. Här får man ha i åtanke att det är fondbolagets egna ord. Flera banker, som Nordnet bland annat, och exempelvis Pensionsmyndigheten, har filter för oönskade innehav man kan sortera fonder på.

Hur ska man veta vilken fond man ska välja?

Du måste fråga dig själv vad du vill ha ut av en hållbar fond. Vill du ha en fond utan stora utsläppare, utan spel, tobak och så vidare, eller vill du ha en fond där förvaltarna väljer ut de som ändå är bäst ur ESG-perspektiv inom sin sektor? Eller en fond som aktivt investerar i bolag med lösningar på exempelvis klimatkrisen? Börja med att bestämma dig för vad som är viktigt för dig.

Det finns fonder som erbjuder kombinationen låg avgift/passiv förvaltning och hållbarhet. Det är två trender man då försöker förena eftersom sparare gärna vill investera billigt men hållbart samtidigt. Men där är nyttan sannolikt begränsad, även om det kan kännas bra för dig som investerare. Jag tror mer på välja in-strategin. Men för det krävs aktiv förvaltning, vilken är lite dyrare. Men kanske värt det om du har en billigare indexfond som grund i portföljen?

När du vet vad som är viktigt för dig så gäller det att läsa på och utvärdera med hjälp av de märkningar som finns. Och som sagt, förhoppningsvis kan taxonomin underlätta eftersom vi då går mot mer enhetliga definitioner, även om taxonomin inte kan vara lösningen på allt.