God works in mysterious ways

Jag gick på morgonpromenad med hunden och såg att träden runt kyrkan börjat få höstfärger och tog en bild. Gick vidare och countrylåten jag har i lurarna börjar sjunga om att ”Han är större än alla mina planer, Han är större än oss alla”.

Tänkte på det, att så lätt det hade varit om jag bara varit troende. Sån gemenskap, sånt självklart syfte/mening med livet. Inget sökande, bara kunna släppa kontrollen. Du som också gått 12-stegsprogrammet vet. Visst man kan byta ut Gud mot ”valfri högre makt” eller något utanför ens kontroll. Men jag kan verkligen förstå lockelsen med den gemenskapen som finns i att tro. Har konfirmerat mig, har haft kollegor och vänner som varit frikyrkliga, mitt ex var religiös. Men jag kan ju inte låtsas tro. Jag vet redan att jag inte gör det.

Hursomhelst står jag och tänker på det här, medan hunden nosar i gräset. Sen kommer någon gåendes och jag kollar upp. En kvinna som ler stort mot mig och håller kvar blicken. Sådär typiskt osvenskt. Ser sen när hon närmar sig att hon har en prästkrage. Inte blomman alltså, utan en sån krage en präst har.

Går hem till mamma och fikar med min bror. Vi sitter ute på balkongen och jag berättar om alla gud-tecken under dagen för honom, då det helt plötsligt kommer en massa nyckelpigor. Över 30 stycken. Jag sa direkt: det här känns ju också som något bibliskt, typ som gräshoppeinvasionen. Så kollar jag upp vad nyckelpigor betyder, på franska heter nyckelpiga vår herres djur och på ryska guds lilla ko. ”Nyckelpigor förknippades förr med Gud och Maria och sågs som medlare mellan människorna och himmelska makter”.

Är fortfarande inte religiös dock hehe.

What, you too? I thought I was the only one

Tänker på det med gemenskap, hur viktigt det är att känna en slags tillhörighet och ha hittat ”sin tribe”. Nu när jag haft en veckas paus från instagram och ekonomenstips så har jag insett att det är som min ”tribe”. Jag har verkligen saknat att skriva med de jag brukar skriva. Jag tog inte en paus för att jag kände att det var något dåligt med instagram, men jag ville testa och se vad jag skulle göra med tiden annars och hur det skulle kännas. Jag känner inget tvångsmässigt beteende kring att vara inne på instagram. Det känns som ett medium för att umgås och prata och skriva med likasinnade.

Tänkte på det när jag var iväg med jobbet i 3 dagar. Hur det ibland kan kosta så mycket energi att någon alltid förutsätter det värsta eller nästan försöker missförstå en. Vi pratade om sport och jag sa att jag inte hejar på något lag, men kan förstå tjusningen med att göra det. Det blir ju också en otrolig gemenskap i att heja på samma lag. Jag kallade det ett enkelt nöje, eftersom det är tillgängligt för alla. Det kostar inte mycket pengar att vara ett fan av ett fotbollslag. Jag menar att enkla nöjen är något som de allra flesta skulle kunna göra. Har man drömmar om att bli känd youtuber eller fotbollsproffs är det ju färre statistiskt som har möjlighet att nå den drömmen, men om ens dröm är att se sitt lag vinna SM är ju oddsen större att man faktiskt kommer kunna få se sin dröm gå i uppfyllelse. Men precis som med religion har jag inget lag jag hejar på. Bryr mig inte vem som vinner och då försvinner ju hela nöjet.

Jag tänker också på att det är en sån frihet att vara runt folk som förstår en, som inte letar fel i det man säger. Jag känner så med ekonomenstips, att det är sällan någon som tjafsar eller är otrevlig eller att jag känner att jag behöver vakta mina ord. De gånger jag varit orolig för hur något ska tas emot har jag blivit positivt överraskad. Det kanske låter som om jag bara vill omge mig med ja-sägare, men det är mer att ha en gemensam värdegrund eller en positiv utgångspunkt och att kritik tas upp precis som man skulle tagit upp det med en vän.

Jag tror att vi många gånger kan slösa pengar just för att få känna en (falsk) tillhörighet. Vi kanske köper en massa drinkar på krogen för att bedöva känslan av att inte passa in. Eller att vi försöker köpa kläder eller andra prylar för att lättare kunna känna att vi passar in eller för att få tillträde till vissa gemenskaper.

Har du ett forum där du känner gemenskap och tillhörighet?